Organisationskommitténs vice ordförande Alexandre Leitão sade vid ett möte med journalister att han var "mycket optimistisk" om att konferensen, som kommer att äga rum från den 27 juni till den 1 juli, skulle kunna hållas.

I FN:s resolution om 2022 års havskonferens fastställs att man "genom konsensus" måste godkänna en deklaration som är "kort, koncis, handlingsinriktad och som har förhandlats fram mellan regeringarna" och som pekar på lösningar för att uppnå det särskilda målet för hållbar utveckling för oceanerna (SDG14).

För ordföranden för stiftelsen Oceano Azul, Tiago Pitta e Cunha, handlar det om att ta haven ur "dödpunkten" och föra in dem i diskussionen om miljö och klimatförändringar, vilket till exempel kommer att innebära att man senare i år ingår ett avtal om skydd av den biologiska mångfalden på öppet hav och att minst 30 procent av haven ska vara skyddade områden i slutet av detta årtionde.

Han betonade att i Parisavtalet från 2015 om minskade utsläpp av växthusgaser, där nästan alla länder i världen enades om att begränsa den globala uppvärmningen till slutet av århundradet, hade haven "ett ord i ingressen" och att i sluttexten från COP26, som ägde rum förra året i Glasgow, förekommer ordet "hav" "fyra gånger på tio sidor".

Syreförlust, överfiske och stigande temperaturer gör haven surare och ogästvänligare för miljontals levande varelser som bor i dem och påverkar även människan, framhåller konferensorganisationen.

Utan att ge några specifika åtaganden, som kommer att förhandlas i förväg, sade Alexandre Leitão att "mellan 20 och 25" stats- och regeringschefer redan har bekräftat sin närvaro vid konferensen, liksom ministerföreträdare från 35 länder, och konstaterade att det fyra veckor före start fortfarande finns "enormt mycket tid" för ytterligare bekräftelser.

För närvarande vet man att företrädare från 193 länder kommer att komma och att 938 enheter från det civila samhället redan har registrerat sig, däribland 75 stiftelser och 74 universitet.