I en rapport från Europeiska kommissionen anges att uppgifterna visar på en betydande ökning jämfört med 2020, då uppskattningsvis 1,9 miljoner invandrare kom till EU från länder utanför EU och cirka 956 000 personer emigrerade från EU till ett land utanför EU. Dessutom migrerade 1,4 miljoner personer som tidigare varit bosatta i ett EU-land till en annan EU-medlem under 2021 (1,2 miljoner under 2020).

År 2021 fanns det uppskattningsvis 5 invandrare per 1 000 invånare i EU. I förhållande till den bofasta befolkningens storlek hade Luxemburg den högsta invandringen 2021 (nästan 40 invandrare per 1 000 personer), följt av Malta (35) och Cypern (27). Slovakien hade däremot den lägsta invandringen, med 1 invandrare per 1 000 invånare. Detta land följdes av Portugal och Frankrike, med 5 invandrare per 1 000 invånare vardera.

Utlandsfödd befolkning

Den 1 januari 2022 var nästan hälften (49,4 %) av befolkningen i Luxemburg utrikes född. Detta EU-land följdes av Malta (23,6 %) och Cypern (22,7 %) som de EU-länder som hade den högsta andelen utrikes födda. De lägsta andelarna noterades däremot i Rumänien (1,7 %), Polen (2,5 %) och Bulgarien (3,2 %).

I absoluta tal var det Tyskland (15,3 miljoner människor), Frankrike (8,7 miljoner) och Spanien (7,4 miljoner) som hade den största andelen utrikes födda medborgare (från andra EU-länder och från länder utanför EU).

I relativa termer hade Luxemburg den överlägset största gruppen medborgare födda i ett annat EU-land, 33,8 %, följt av Cypern med 10,6 % och Österrike med 9,3 %. Belgien och Malta hade också höga andelar medborgare födda i andra EU-länder, med 7,9 % vardera.

Några andra intressanta tendenser observerades: i Tyskland, Frankrike, Spanien, Cypern, Litauen, Polen och Slovenien ökade antalet medborgare födda utanför EU medan antalet medborgare födda i andra EU-länder minskade. Motsatsen noterades i Kroatien (i mycket liten utsträckning) och Portugal, där antalet medborgare som är födda i andra EU-länder ökade, medan antalet utlandsfödda utanför EU minskade.