Många tycks tro att vi under denna årstid av regn och blåst blir omhuldade av en skör värme, att vi äter sallad till lunch i blekt solljus på våra verandor och att vi bara tar på oss den lättaste av tröjor på kvällarna. Alla som faktiskt har tillbringat en vinter i det här landet känner till sanningen mycket väl. I dag har jag till exempel på mig mina vanliga fyra lager kläder, och jag börjar med en långärmad värmeväst. Och det är bara inne i huset. Utanför har jag också en kappa, så det blir fem lager.

För en tid sedan kom ett par vänner till Portugal för att arbeta, efter att tidigare ha arbetat i Ryssland. Under deras första vinter här klagade de på hur kalla de kände sig. Vad de än gjorde kunde de inte hålla sig varma. De hade just tillbringat fyra vintrar i Moskva och inte en enda gång, förklarade de, hade de någonsin känt sig så kalla som i Portugal. Vi var tvungna att sympatisera. Jag har aldrig arbetat i Ryssland, men jag har arbetat på vintern i Polen, Skandinavien och de baltiska staterna och upplevt temperaturer på minus 25, isstormar och frusna hav. Ja, det var lite kyligt och en gång fick jag mina fingrar isvetsade mot en metallbit (en telefonkiosk, minns ni dem?) när jag slarvade bort mina handskar för en sekund. Vid ett annat tillfälle var jag tvungen att mejslas bort från marken efter att mina stövlar frusit fast i trottoaren. Inte en enda gång drabbades jag av den genomträngande kyla som en genomsnittlig portugisisk vinter kan medföra.

Fuktig

Det är förmodligen den fuktiga luften som gör det. Fukten verkar sippra genom din hud och in i dina tarmar. Den relativt torra kylan i centrala eller norra Europa verkar inte sippra - den är alldeles för brysk för det. Det närmaste jag kan placera till vintrar i Portugal är vintrar på Irland - men utan den stora omfattningen av lera som Irland så generöst tillhandahåller. En kall fuktig natt i utkanten av Bog of Allen är lite som en vinterkväll i Minho.

Sedan har vi naturligtvis byggnaderna och uppvärmningen av dem. Vi behöver inte höra talas om den chockerande kvaliteten på många byggnaders konstruktion och bristen på isolering. Innan vi flyttade in i vårt nuvarande hus fick vi ägna mycket tid åt att få det isolerat. Det gjorde den lokala byggaren lite förvirrad, eftersom han hade svårt att förstå vad vi ville ha, även när han fick tjocka isoleringsrullar för det dragiga utrymmet under taket.

Grannarna var inte heller imponerade och skakade på huvudet åt de höga kostnaderna för det hela. De hade alla bott i liknande hus - vissa äldre, andra nyare - i hela sina liv och de hade inte behövt isolering, så de hade verkligen inte tid med den här nya modenyckena. Värmeförlust? Är det sant? Vilken värme? Inte för att vi såg in i deras hus för att kontrollera det, förstås. Om man inte tillhör familjen går man ju inte in i någon annans hus här, såvida det inte är begravning. Det är inte så man gör.

Frun är uppvuxen i den här miljön och är van vid dragiga, oisolerade hus på vintern och har aldrig bott (eller ens arbetat) i en miljö där uppvärmning, än mindre centralvärme, var en "grej". Hennes föräldrar hade sällan någon uppvärmning på - utom på julafton, då de tände en liten öppen eld i vardagsrummet. Det gjorde inte mycket mer än att värma upp sotet som redan fanns i skorstenen, sot som var kvar från föregående jul. Följaktligen innebar en middag runt familjebordet på vintern ofta att man fick behålla ytterrocken på sig och eventuellt även handskar och halsdukar. Min svärfar brukade förutom sin tjocka ullkappa även ha en yllemössa på sig när han åt sin soppa.

Hygrometern

Oavsett hur härdade den förra generationen och våra nuvarande grannar var, så är verkligheten den att vintervädret här tenderar att kyla ner kroppen även om termometern ser optimistisk ut. Titta inte på termometern, säger jag, utan på hygrometern. Det finns flera vetenskapliga skäl till varför fuktig luft får dig att känna dig kallare än torr luft, inte minst för att dina kläder förlorar isoleringsegenskaper när de är fuktiga, men också för att fuktig luft har samma effekt på kroppen som svettning, så att du faktiskt förlorar värme när du som mest vill behålla den.

Credits: Bild som tillhandahålls; Författare: Fitch O´Connell;

Robustheten hos många av våra grannar är något att applådera, men är vi gjorda av mjukare material? Min generation växte inte upp med centralvärme (jag är från "frost på insidan av fönstren"-brigaden) och vi bestämde oss för att inte installera det i vårt hus när det renoverades. Det har vi aldrig ångrat, utan vi förlitar oss främst på rykande salamandras en timme eller två på kvällarna, med ved som vi hugger själva och på så sätt smälter vi nästan in bland våra grannar - förutom att värmen stannar hos oss mycket längre, tack vare isoleringen.

Hur som helst, här är vi i våra fyra (eller fem) lager och klagar inte. Inte alls. Ja, inte hela tiden i alla fall. Påskliljorna tittar fram nu, så det dröjer inte länge förrän det blir vår.

Author

Fitch is a retired teacher trainer and academic writer who has lived in northern Portugal for over 30 years. Author of 'Rice & Chips', irreverent glimpses into Portugal, and other books.

Fitch O'Connell